EkoKval

Ekonomi och kvalitet i utbildning i glesbygd

- Överväganden med koppling till Projekt IT_Skog

Av Peter Lohmander Version 2003-04-25

Detta dokument utgör en del av en föredragning vid: ”Kraftfält för högre utbildning”, En konferens om utveckling av flexibel utbildning, Uppsala 28-29 april 2003. Konferensen är ett samverkansprojekt med dessa parter: Nitus, KHIS, Westum, Nätuniversitetet och Regeringskansliet – Delegationen för regional samverkan om högre utbildning.

Projektet "IT_Skog" heter egentligen "Utveckling av utbildning inom skogs- och IT- sektorerna i samverkan med företag och kommunala lärcentra" och disponerar projektmedel från "Delegationen för regional samverkan om högre utbildning", Regeringskansliet.

OH-sektion: Här följer OH-underlag vilket sammanfattar texten. Texten följer direkt efter OH-underlaget i detta dokument.

Ekonomi och kvalitet i utbildning i glesbygd

- Överväganden med koppling till Projekt IT_Skog

Av Peter Lohmander

www.Lohmander.com/ITSkog.htm

Projektet IT_Skog och nödvändiga förutsättningar för framtida uthållig kvalitetsundervisning i Norrlands inland

Helt avgörande förutsättningar för kvalitetsundervisning:

Att det, under flera år, finns tillräckliga ekonomiska medel.

Lärare och övrig involverad personal måste vara övertygade om att det är meningsfullt att ägna den tid som krävs åt att utveckla och genomföra nya kvalificerade kurser.

I kvalificerad undervisning och kursutvecklingsarbete ingår:

lärares instudering av aktuell kurslitteratur och aktuella vetenskapliga publikationer med koppling till kursens innehåll,

direkta förberedelser inför föreläsningar, lektioner och övningar,

genomförande av föreläsningar, lektioner och övningar,

tentamina och omtentamina, rättningar och utvärderingar.

Vad kostar detta?

Fempoängskursen BÖR HA en "total personalkostnad" motsvarande 160000 SEK - 200000 SEK.

Om man kommer fram till att kursens personalkostnad enligt någon slags kalkyl är avsevärt lägre så har man enligt undertecknads mening räknat med så låg tidsanvändning och/eller så låg lön att acceptabel kurskvalitet ej kan upprätthållas.

Kursens kostnad påverkas naturligtvis av antalet studenter i kursen. En dominerande del av kostnaden är dock mer eller mindre fast och beror på att det måste finnas en ansvarig lärare.

Intäkter

Man kan dels tänka sig finansiering av kurser från särskilda källor och dels finansiering via de reguljära medel som universiteten får via Utbildningsdepartementet.

Intäkter via reguljära medel (Företagsekonomi m.m.):

Kurser i företagsekonomi (och de flesta andra kurser inom det som kallas samhällsvetenskapliga ämnen) tilldelas knappt 600 SEK (583 SEK) per studentvecka. Detta innebär att en student som följer kursen och klarar av tentamen inbringar knappt 3000 SEK till femveckorskursen.

Det krävs minst 200/3, d.v.s ca 67 studenter per kurs, för att kursen ska gå att genomföra utan att institutionen går med förlust. Notera att dessa studenter måste fullfölja kursen och klara av tentamen.

Avbrott och marginaler:

Eftersom några studenter avbryter kurser i förtid respektive inte klarar av tentamen bör man i vissa lägen (vilka kan vara svåra att bedöma i förväg) ha minst 100 studenter i kursen när denna inleds för att med någorlunda säkerhet kunna räkna ut att det inte blir en ekonomisk förlust att driva kursen.

Intäkter via reguljära medel (Naturvetenskap/Teknologi):

Högre ersättning per studentvecka.

Det kan behövas 50 studenter vid kursens början i en sådan kurs för att den med hög sannolikhet ska gå att genomföra ekonomiskt.

Anpassning, lägre ambitioner och kvalitet:

Man har på många håll anpassat sig till den ekonomiska verkligheten och sänkt ambitionerna så till vida att lärare endast ägnar en mindre del av arbetsdagarna åt den pågående kursen.

Om läraren inte är tillgänglig för diskussioner med studenterna och inte hinner koncentrera sig på olika frågeställningar inom kursen så förlorar naturligtvis kursens kvalitet på detta.

Konstateranden: Kvalitetsundervisning i Norrlands inland

Studentantalen 100 respektive 50 per kurs kan knappast uppnås i typiska kurser i Norrlands inland om dessa genomföres på en ort.

På många platser får man vara ganska glad om det går att hitta 5 eller i bästa fall 10 studenter på en ort med intresse för samma kurs, särskilt om denna kurs är specialiserad i någon riktning och har särskilda förkunskapskrav.

Vi ligger mycket långt under de studentantal som gör att kursen går att driva utan stora ekonomiska underskott och/eller mycket låg ambitionsnivå.

Kvalitetsundervisning i Norrlands inland:

Den enda lösning som är möjlig, förutsatt att ersättningen per studentvecka ej ökas med många hundra (eller kanske tusen!) procent, är att samtidigt genomföra en kurs på flera orter.

Detta kan göras via internetbaserade föreläsningar, lektioner och övningar. En lärare kan leda kursen från en plats och kontinuerligt hålla kvalificerad kontakt med studentgrupper vid kommunala lärcentra på flera platser inom landet.

Arvidsjaur – Ett exempel:

Kurs i systemanalys inom biobränsleutbildningen i Arvidsjaur:

Nio studenter följde kursen i Arvidsjaur och läraren befann sig i Umeå. Ett program för distansutbildning och konferens som gratis kan hämtas på Internet av vem som helst användes.

Detta program kallas Netmeeting och inkluderar en "Whiteboard" som alla kursdeltagare samtidigt ser och kan skriva på.

Med högtalartelefon i Arvidsjaur och lärarens headset i Umeå blev ljudkvaliteten lika bra som om alla fanns i samma rum.

Studenterna var mer nöjda med den kursen än en traditionellt genomförd kurs med tillrest lärare i samma lokal vid ett senare tillfälle. Kostnaderna för användning av telefonlinjer m.m. var helt försumbara i sammanhanget.

Observationer: ”Netmeeting + högtalartelefon”:

Omedelbar och perfekt tvåvägskommunikation av ord och bild.

Gratis programvara.

Enkelt att använda.

Enkelt och billigt för lärcentra att ha högtalartelefon samt studentdatorer i samma lokal.

Metodiken kompletteras enkelt med gruppövningar, seminarier och inlämningsuppgifter.

Slutsatser:

Kvalitetsutbildning kan genomföras i Norrlands inland.

Kommunala lärcentra och befintliga universitet kan åstadkomma detta.

Den enda lösning som undertecknad kan finna rationell med nuvarande studentersättningsnivåer är att simultant genomföra kurserna på flera orter via internetprogram.

Annan finansiering:

I samband med utveckling av företagsanpassade kurser bör möjligheten till finansiering av kurserna via direkt ersättning från företagen övervägas. I sådana fall kan naturligtvis kurser genomföras med helt andra studentantal.

Optimala studentersättningsnivåer:

Ur samhällets perspektiv bör man fråga sig om dagens ersättningsnivåer per student är optimala.

Kvalificerade kurser leder till kvalificerad personal på arbetsmarknaden och därmed förhoppningsvis ökade vinster i framtidens näringsliv.

Kvalificerad utbildning är en nödvändig investering för framtida välfärd.

Kvalificerade kurser bör i alla medborgares intresse prioriteras kraftfullt.

Skogssektorns ekonomiska betydelse:

Skogssektorn utgör en väsentlig del av näringslivet i Norrland.

Såväl inkomster som arbetstillfällen från skogssektorn är av stor, i många fall avgörande betydelse, för Norrländska kommuners överlevnad.

Det faktum att såväl skogsproduktionen, avverkningen och virkestransporterna samt stora delar av virkesförädlingen sker i Norrlands glesbygd, innebär att den regional- ekonomiska betydelsen av skogssektorn är stor.

Skogssektorn har dessutom mycket stor betydelse för Sveriges samlade välstånd.

Tabell 1.

Exportvärde under 2002.

Källa: Statistiska Centralbyrån, 2003-03-28.

Internetadress: http://www.scb.se/statistik/ha0201/ha0201tab1.asp

*Varugrupp*	*Exportvärde under 2002, MSEK*
Skogsvaror	110 279
Trävaror	22 562
Pappersmassa	14 460
Papper	66 319

Skogsvarornas exportvärde utgör en betydande del av Sveriges samlade exportvärde, vilket SCB uppger till

786 625 MSEK under 2002. Andelen uppgår till drygt 14%.

Som jämförelse kan vi samma år konstatera att exportvärdet för personbilar var 42 300 MSEK och för lastbilar var 11 700 MSEK.

Vid Sveriges högsta skogliga utbildning, jägmästarprogrammet, satsar SLU 1.3 MSEK per år på den skogsekonomiska utbildning som ges för alla jägmästarstudenter via institutionen för skogsekonomi.

Exportvärdet av skogsprodukter är

84 830 gånger så högt!!!

Kanske denna utbildning borde prioriteras högre?

En försiktig bedömning är att en investering i denna utbildning skulle ge samhällsekonomin hundrafalt igen!

Ekonomi och kvalitet i utbildning i glesbygd

- Överväganden med koppling till Projekt IT_Skog

Av Peter Lohmander

www.Lohmander.com/ITSkog.htm

Peter Lohmander

Professor och Projektledare IT_Skog

www.Lohmander.com

Huvudtext: Här följer huvudtexten:

Projektet IT_Skog och nödvändiga förutsättningar för framtida uthållig kvalitetsundervisning i Norrlands inland

Helt avgörande förutsättningar för kvalitetsundervisning är att det under flera år finns tillräckliga ekonomiska medel. Lärare och övrig involverad personal måste vara övertygade om att det är meningsfullt att ägna den tid som krävs åt att utveckla och genomföra nya kvalificerade kurser. Detta dokument diskuterar sambandet mellan intäkter, kostnader och kvalitet i undervisning samt typiska förhållanden i utbildningssystemet. Rationella undervisningsformer i dagens ekonomiska läge diskuteras.

Kostnader

Ekonomiska medel måste framför allt täcka lönekostnader med klar och förutsebar marginal. Lönekostnaden visar sig vanligen vara den helt dominerande kostnaden i samband med en kvalificerad kurs. Någon eller några personer, lärare och eventuellt övriga kursutvecklare, måste ha tillräckliga anslag för att kunna ägna den nödvändiga tiden till kursen.

Som en enkel tumregel kan man konstatera att vanliga månadslöner för universitetslärare ligger inom intervallet 25000 SEK - 45000 SEK per månad. 25000 SEK kan vara en vanlig lön för en yngre universitetsadjunkt som ej har genomfört egen forskarutbildning. En universitetslektor med egen genomförd forskarutbildning kan ha 35000 SEK. En professorslön ligger ofta i intervallet 40000 SEK - 45000 SEK per månad.

Låt oss som en "typsituation" tänka oss att en väl kvalificerad universitetslärare som har kapacitet att utveckla attraktiva moderna kurser har lönen 40000 SEK. Vid en jämförelse med våra närmaste grannländer är detta en låg lön för dessa befattningshavare. Denna personalkategori är av naturliga skäl även attraktiv på den privata marknaden och har där betydande möjligheter att få högre lön.

Vad kostar det för ett typiskt universitet att låta denna person på ett kvalificerat sätt ägna sig åt en femveckorskurs?

Först tillkommer arbetsgivaravgifter och sociala kostnader. Sedan tillkommer institutionspåslag och universitetspåslag. Det måste finnas täckning för arbetsrum, modern dator, programvara, litteratur, bibliotekstjänster, administrativ hjälp (del av sekreterare), semester m.m.. Det är ingen överdrift att påstå att "effektiv månadskostnad" (ca 4 veckor) ligger på 80000 SEK. Detta blir ca 20000 SEK per effektiv vecka.

Om man kontinuerligt ska utveckla samt vidareutveckla en kvalificerad fempoängskurs, genomföra kursen och utföra efterarbete med tentamina, rättning och omtentamina m.m. så bör man enligt undertecknads bestämda uppfattning ägna detta ärende minst 8 och helst 10 veckor per år. (I kvalificerad undervisning och kursutvecklingsarbete ingår lärares instudering av aktuell kurslitteratur och aktuella vetenskapliga publikationer med koppling till kursens innehåll, direkta förberedelser inför föreläsningar, lektioner och övningar, genomförande av föreläsningar, lektioner och övningar, tentamina och omtentamina, rättningar och utvärderingar.)

Detta innebär att fempoängskursen BÖR HA en "total personalkostnad" motsvarande 160000 SEK - 200000 SEK. (Om man kommer fram till att kursens personalkostnad enligt någon slags kalkyl är avsevärt lägre så har man enligt undertecknads mening räknat med så låg tidsanvändning och/eller så låg lön att acceptabel kurskvalitet ej kan upprätthållas.)

(Till detta kommer eventuella kostnader för lektionssalar, studentdatorer, exkursioner, laborationer m.m.. Sådana kan ligga på vilken nivå som helst, beroende på kursens karaktär. För de flesta kurser har dock undertecknad funnit att den totala personalkostnaden är helt dominerande. Vi kan sammanfatta detta så att den typiska femveckorskursen kostar 200000 SEK. Denna kostnad påverkas naturligtvis av antalet studenter i kursen. En dominerande del av kostnaden är dock mer eller mindre fast och beror på att det måste finnas en ansvarig lärare.)

Intäkter

Man kan dels tänka sig finansiering av kurser från särskilda källor och dels finansiering via de reguljära medel som universiteten får via Utbildningsdepartementet.

Låt oss först grovt analysera intäkterna via reguljära medel. Kurser i företagsekonomi (och de flesta andra kurser inom det som kallas samhällsvetenskapliga ämnen) tilldelas normalt knappt 600 SEK (583 SEK) per studentvecka. Detta innebär att en student som följer kursen och klarar av tentamen inbringar knappt 3000 SEK till femveckorskursen.

En mycket enkel kalkyl visar då att det krävs minst 200/3, d.v.s ca 67 studenter per kurs, för att kursen ska gå att genomföra utan att institutionen går med förlust. Notera att dessa studenter måste fullfölja kursen och klara av tentamen. Eftersom några studenter avbryter kurser i förtid respektive inte klarar av tentamen bör man i vissa lägen (vilka kan vara svåra att bedöma i förväg) ha minst 100 studenter i kursen när denna inleds för att med någorlunda säkerhet kunna räkna ut att det inte blir en ekonomisk förlust att driva kursen.

Kurser som klassificeras såsom naturvetenskap/teknologi får normalt en högre ersättning per studentvecka. Författaren konstaterar att en nyligen gällande ersättning var ca 1200 SEK per studentvecka. Med enkla kalkyler finner vi då att det kan behövas 50 studenter vid kursens början i en sådan kurs för att den med hög sannolikhet ska gå att genomföra ekonomiskt. (Andelen laborationer och exkursioner kan ofta vara högre i sådana kurser. Den enkla kalkylen vi kan göra är följande: Kursen i ett ekonomiskt ämne kräver 100 studenter vid kursens inledning för att med hög sannolikhet täcka kostnaderna. Den naturvetenskapliga kursen ger ca dubbelt så hög ersättning per student och behöver därför ca 50 studenter vid kursens början.)

Läsaren kan nu invända att den lön som vi antog i exemplet, 40000 SEK/månad, ligger över medellönen på de flesta institutioner. Naturligtvis krävs något färre studenter per kurs om lärarens lön är lägre. Lokala variationer i ersättningar, procentuella "universitetspåslag" m.m. förekommer. Sådant kan självklart påverka kraven på antal studenter per kurs. Man har också på många håll anpassat sig till den ekonomiska verkligheten och sänkt ambitionerna så till vida att lärare endast ägnar en mindre del av arbetsdagarna åt den pågående kursen. I så fall sjunker naturligtvis kravet på antalet studenter per kurs samtidigt som kvaliteten i kursen sjunker. Om läraren inte är tillgänglig för diskussioner med studenterna och inte hinner koncentrera sig på olika frågeställningar inom kursen så förlorar naturligtvis kursens kvalitet på detta. Undertecknad menar att vi alltid bör ha de ekonomiska medel som krävs för att arbeta med kursen och dess utveckling.

Konstateranden

Vi konstaterar omedelbart att studentantalen 100 respektive 50 per kurs knappast kan uppnås i typiska kurser i Norrlands inland om dessa genomföres på en ort. På många platser får man vara ganska glad om det går att hitta 5 eller i bästa fall 10 studenter på en ort med intresse för samma kurs, särskilt om denna kurs är specialiserad i någon riktning och har särskilda förkunskapskrav. Oavsett vilken lärarlön som vi räknar med så ligger vi då mycket långt under de studentantal som gör att kursen går att driva utan stora ekonomiska underskott och/eller mycket låg ambitionsnivå.

Detta innebär att det är omöjligt att långsiktigt bedriva "traditionell" kvalitetsutbildning i Norrlands inland med små studentgrupper utan omfattande särskilda anslag för detta. Utbildningsdepartementets ersättningar per student är helt otillräckliga för detta.

Den enda lösning som är möjlig, förutsatt att ersättningen per studentvecka ej ökas med många hundra (eller kanske tusen!) procent, är att samtidigt genomföra en kurs på flera orter. Detta kan göras via internetbaserade föreläsningar, lektioner och övningar. En lärare kan leda kursen från en plats och kontinuerligt hålla kvalificerad kontakt med studentgrupper vid kommunala lärcentra på flera platser inom landet. (I vår förenklade kalkyl förutsätter vi att dessa kommunala lärcentra redan existerar. De merkostnader per student som uppkommer p.g.a. driften av olika lärcentra beaktas därför ej här. Man kan också hävda att det inte behöver vara dyrare att ha studenterna fysiskt placerade på olika orter. Studenterna behöver i vilket fall som helst ha arbetsplatser någonstans i Sverige. Merkostnaden består i eventuella internetkostnader. Dessa behöver inte vara höga. Dessutom finns normalt datorarbetsplatser med internetanslutningar även på större universitetsorter. Internetkostnaderna finns därför även där.)

Undertecknad har egen erfarenhet av denna typ av kurs. Särskilda medel motsvarande 200000 SEK garanterades för utveckling och genomförande av en kurs under år 2000. Detta gällde en kurs i systemanalys inom biobränsleutbildningen i Arvidsjaur. Nio studenter följde kursen i Arvidsjaur och läraren befann sig i Umeå. Ett program för distansutbildning och konferens som gratis kan hämtas på Internet av vem som helst användes. Detta program kallas Netmeeting och inkluderar en "Whiteboard" som alla kursdeltagare samtidigt ser och kan skriva på. Med högtalartelefon i Arvidsjaur och lärarens headset i Umeå blev ljudkvaliteten lika bra som om alla fanns i samma rum. (Studenterna var mer nöjda med den kursen än en traditionellt genomförd kurs med tillrest lärare i samma lokal vid ett senare tillfälle.) Kostnaderna för användning av telefonlinjer m.m. var helt försumbara i sammanhanget.

Slutsatser

Kvalitetsutbildning kan genomföras i Norrlands inland. Kommunala lärcentra och befintliga universitet kan åstadkomma detta. Den enda lösning som undertecknad kan finna rationell med nuvarande studentersättningsnivåer är att simultant genomföra kurserna på flera orter via internetprogram.

Man kan naturligtvis genomföra kurser på annat sätt, men i så fall krävs avsevärt mycket mer pengar per student. Ingenting talar idag för att detta långsiktigt kan påräknas. I verkligheten har universitetens anslag ej alls höjts i den takt som studentantalet har ökat under det senaste decenniet. På många håll lägges kurser ned även vid universitet på större orter.

Ur samhällets perspektiv bör man fråga sig om dagens ersättningsnivåer per student är optimala. Kvalificerade kurser leder till kvalificerad personal på arbetsmarknaden och därmed förhoppningsvis ökade vinster i framtidens näringsliv. Kvalificerad utbildning är en nödvändig investering för framtida välfärd. Detta bör naturligtvis i alla medborgares intresse prioriteras kraftfullt.

Peter Lohmander

Professor och Projektledare IT_Skog

www.Lohmander.com